TVENNE URSÄKTER OCH FÖRKLARINGAR

Polisgazetten ber härmed om ursäkt för den något stapplande utgivningstakten. Herr Hlungas återhämtning efter mordförsöket fortskrider, men ack så långsamt. Och utan denne järnman i spetsen för det redaktionella arbetet händer det att vi kommer av oss.

En andra ursäkt bör tillkännages. Den gäller det den i texter alltför ofta förkommande restaurangen Semlons Salonger, som dykt upp både här och där i det redaktionella materialet.

Det har visat sig - efter långliga förhör - att Packard blivit så kallat "hackad". Vår tidigare springschas Yrstfam Nagelfar hade lyckats korpa sig in i Packards känsliga inre med någon typ av forntidsmanick, detta på uppdrag av ingen mindre än Semlon själv! Tanken har uppenbart varit att göra lönnpublicitet för Semlons hak.

Saken är nu avhjälpt och retaurangen kommer aldrig att nämnas i denna tidnings spalter igen, utom i det lyckosamma fallet att den läggs ned eller ännu hellre eldhärjas.

Redaktionen

STATSBESÖK - FINT VÄRRE


Mycket folk när Göborg kom till stan.


Måndagen bjöd inte bara på en ny vecka, utan även på finfrämmande från den avlägsna stadsstaten Göborg. Det var den högborne och kräkmagade utrikesemissarien Tornado Berggren som med sitt ekipage anlände i den pyriska hufvudstaden för att genomföra en medaljparad, där göborgare (dock inte medborgare) i exil, ämnas erhålla sina hett eftertraktade utmärkelser. Som med lite tur och en försvarlig dos godtycke kan leda till ett framtida medborgarskap.

På en för tillfället upprensad grusplan i trakten av Hundängen spände man upp ett tält och ställde till med baluns. Det var förhållandevis få göborgska aspiranter som gjorde sig till känna, men dessa blev desto mer belönade.

Till trupeternas smattrande bröl fick den lille sorkpalten Ottar Parabel mottaga inte mindre än tvenne från varandra skilda medaljer: "Finkelsparres stjärna för avsevärda insatser" samt "Blåa Bandet av Andra Graden" från konservmanufakturen.

Näst på tur stod Gulliver Günter, som med sin allomfattande kroppshydda knappt orkade tacka och bocka för sin "Stadens särskilda notering för plikttrogen tjänst", dagen till ära med gul bård! Motiveringen löd: För sin aldrig sinande vurm för sikmustens främjande i obyggd.

- Det var med lyckans tårar, säger Günter, i ett otypiskt känslosamt ögonblick och gnäggar darrande så det ekar mellan skjulen.

Vidare tilldelades utterskurken Moljär "Falafel Japps-Korcks kraschan för utomordentligt agerande", innan han hastigt försvann med andan i halsen och bylingen i hasorna.

Efter detta rafflande intermezzo fick slutligen gåsdamen Panko Trabant - en av Hindenburgs mest framträdande Göborgska aspiranter - emottaga "Gireringens utmärkelse för trofast utövande av dönajs dipliomati".

Med detta var huvudceremonin avslutad och samtliga - bortsett från utternidingen, då - drog sig stillsamt tillbaka för en lätt lunch invid vattnet - bestående av sikmust och inlagd surfisk. Med detta drog sig undertecknad tillbaka, då jag som bekant har en känslig nos.

Lavendel Stöttning
Reporter

TÅRAR OCH TRAGIK INTAR MOMENTUM

Ett nytt kultur-fenomen har intagit Hindenburgs finsalonger. Som första och, kära läsare, enda publikation, har Polisgazetten fått se smakprov på denna spektakulära underhållning.

- Något liknande har aldrig skådats på denna sida Österhavet, kommenterar Eirikur Halibut, upptäcktsresande i kultur och upplevelser. Den massive myskox-herren tar upp tre fjärdedelar av första bänk på Maximovs Momentum, för andra kvällen i rad.

På scenen sitter Greger Vitsig, nersjunken i en vacker sittpjäs signerad Mommo Radkamp, och med ryggen mot publiken. Halvmeterlånga morrhår vibrerar i luften medan han reciterar, med allvarstyngd stämma. Aldrig, kära läsare, har denna reporters hjärta och själ berörts på ett sådant sätt som ikväll. Herr Halibuts ox-ögon glänser av tårar.

Fenomenet kallas sitt-ner-tragik, och är något som herr Vitsig och Momentums ägare, den ökände mutant-kosacken och sedermera entreprenören Luguber Maximov, återuppväckt från forntidens glansdagar. Det är denna reporters fullständiga övertygelse att denna konstform, denna sitt-ner-tragik, måste ha varit den absoluta toppen av forntidens underhållning. Sällan har sådan högkultur framförts i huvudstaden. Upplev det medan tid finnes!

Vilgot Ytberg
Reporter


RSS 2.0