PolisGazetten

Måndagen bjöd inte bara på en ny vecka, utan även på finfrämmande från den avlägsna stadsstaten Göborg. Det var den högborne och kräkmagade utrikesemissarien Tornado Berggren som med sitt ekipage anlände i den pyriska hufvudstaden för att genomföra en medaljparad, där göborgare (dock inte medborgare) i exil, ämnas erhålla sina hett eftertraktade utmärkelser. Som med lite tur och en försvarlig dos godtycke kan leda till ett framtida medborgarskap.

På en för tillfället upprensad grusplan i trakten av Hundängen spände man upp ett tält och ställde till med baluns. Det var förhållandevis få göborgska aspiranter som gjorde sig till känna, men dessa blev desto mer belönade.

Till trupeternas smattrande bröl fick den lille sorkpalten Ottar Parabel mottaga inte mindre än tvenne från varandra skilda medaljer: "Finkelsparres stjärna för avsevärda insatser" samt "Blåa Bandet av Andra Graden" från konservmanufakturen.

Näst på tur stod Gulliver Günter, som med sin allomfattande kroppshydda knappt orkade tacka och bocka för sin "Stadens särskilda notering för plikttrogen tjänst", dagen till ära med gul bård! Motiveringen löd: För sin aldrig sinande vurm för sikmustens främjande i obyggd.

- Det var med lyckans tårar, säger Günter, i ett otypiskt känslosamt ögonblick och gnäggar darrande så det ekar mellan skjulen.

Vidare tilldelades utterskurken Moljär "Falafel Japps-Korcks kraschan för utomordentligt agerande", innan han hastigt försvann med andan i halsen och bylingen i hasorna.

Efter detta rafflande intermezzo fick slutligen gåsdamen Panko Trabant - en av Hindenburgs mest framträdande Göborgska aspiranter - emottaga "Gireringens utmärkelse för trofast utövande av dönajs dipliomati".

Med detta var huvudceremonin avslutad och samtliga - bortsett från utternidingen, då - drog sig stillsamt tillbaka för en lätt lunch invid vattnet - bestående av sikmust och inlagd surfisk. Med detta drog sig undertecknad tillbaka, då jag som bekant har en känslig nos.